Kapitel 5 – Den tysta styrkan
De såg ett barn som var tyst. Eller kanske ett barn som "var svår". Kanske till och med ett barn som "ville ha uppmärksamhet".
De såg aldrig att jag höll på att skydda mig själv.
När kaos var normalt, när trygghet aldrig fanns, lärde jag mig att vara förutsägande. Att läsa min mammas minspel innan hon ens öppnade munnen. Att känna på mig när ett utbrott var nära – så jag kunde anpassa mig, släta över, gömma mig.
Jag lärde mig att ligga lågt. Att inte säga för mycket. Att dra undan mina känslor som om de var farliga.
Det var min superkraft. Min tysta styrka.
Och jag utvecklade överlevnadsstrategier – inte för att det var smart, utan för att det var nödvändigt.
🕊️ Jag blev den överanalyserande. Jag läste allt, överallt – i tonlägen, i rörelser, i små förändringar i rummet. Varje skiftning kunde innebära fara.
🕊️ Jag blev den självständiga. Det var bättre att klara sig själv än att riskera hennes "hjälp". Så jag lärde mig att inte be om något. Inte för mycket. Inte för ofta.
🕊️ Jag blev den som medlade, lugnade, räddade. Jag visste hur man undvek bråk, hur man distraherade henne, hur man tog ansvar för hennes känslor.
🕊️ Jag blev den som anpassade mig tills jag inte ens visste vem jag själv var. För det var det enda sättet att inte bli krossad.
Och vet du vad som är så hjärtskärande? Att hela världen såg min anpassning som något fel. Att ingen såg vad jag faktiskt gjorde: Jag räddade mig själv.
Den tysta styrkan är den som aldrig blir beundrad. Den visar inga muskler, inga höga röster, inga dramatiska gester. Men den bär ett helt liv på sina axlar. Den översätter hot till balans, tystnad till trygghet, skräck till struktur.
Och nu, när jag ser tillbaka… ser jag inte bara ett barn som överlevde. Jag ser ett barn som var ett mirakel av skyddsmekanismer, av instinktiv visdom.
Så den här gången säger jag det högt: Det var inte jag som var "för känslig". Det var jag som bar hela systemet, med min tystnad. Det var inte jag som var trasig. Det var jag som la pussel av sprickor – och ändå stod upp.
//Alicia